Vad skulle Jesus ha gjort? #blogg100 /88


Sitter och lyssnar på ett radioinslag från P1-programmet Tendens, på temat Min Gud är inte homofob (i avsnitt 1/3 intervjuas bl a Erik Johansson, präst som lever i celibat för att han tycker det är fel att leva ut sin homosexuella läggning). Det sändes 7 april, men jag har inte kommit ihåg att lyssna förrän nu och programmet är riktigt, riktigt bra – alla får tala till punkt, och i lugn och ro utveckla sina tankegångar. Programledaren Christer Söderqvist tar intervjupersonerna på fullaste allvar och ställer följdfrågor i uppriktigt intresse. Ingen vilja att ”sätta dit” eller ställa mot väggen. Mitt intresse hålls vid liv hela vägen.

Jag blir bara så ledsen. Jag förstår inte varför det är så otroligt viktigt att argumentera mot kärlek för par av samma kön. Varför är det så hotande, provocerande, att man måste förneka människor den kärleken? ”Gud hade inte tänkt det så”, hör jag. Men jag förstår inte hur man kan veta det. Jag förstår inte varför det skulle vara fel att uppmuntra, bejaka och stödja människor som vill leva i trofasta relationer, oavsett om det handlar om man-man, kvinna-kvinna eller man-kvinna. Jag tror att Gud blir glad av uppriktig, sann kärlek. Och ledsen när kärleken trampas på eller missbrukas – oavsett parkonstellation.

Samtidigt gläds jag åt den kyrka jag arbetar i, som entydigt står upp för homosexuella personers rätt till kärlek. Som var första kyrkosamfund i världen att öppna den kyrkliga vigseln för par av samma kön. Som fattat beslut om att inte skuldbelägga, diskriminera eller försöka bota homosexuella.

Det kommer att framgå av Uppdrag gransknings program, ”Bögbotarna”, i morgon kväll att den stora majoriteten i Svenska kyrkan också står för kyrkans tydliga hållning, medan en handfull präster uttrycker en annan åsikt i programmet – och alltså är undantag. Jag hoppas man kan komma ihåg det i den efterföljande diskussionen, trots att det finns röster som försöker blanda bort korten och medialt lägger fokus på helt andra saker än sakfrågan och de som har drabbats av andra människors fördömanden under många, många år.

Jag undrar bara, vad skulle Jesus ha gjort?

Advertisements

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Aktuellt, Relationer och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s