Människor i mitt hjärta #blogg100 /62


Under många år var vi några familjer som utgjorde en umgängeskärna i Storvreta (utanför Uppsala). Vi turades om att vara värdar för nyårs-, Valborgs- och midsommarfirande, och vi drog med oss andra goda vänner i olika konstellationer. Det blev både tryggt och spännande, både välbekant och nytt, familjekänsla och vänskap – och emellanåt hetsiga diskussioner där olika åsikter/ställningstaganden stod emot varandra.

Ett par skilsmässor och flyttar i ”kärnan” förändrade umgänget. Den där självklara rytmen finns inte längre – men livet förändras ju alltid och det är inget konstigt med det. Jag har som omgift ett delvis nytt umgänge, men människor är inte utbytbara och de gamla vännerna finns kvar på ett eller annat sätt även om umgängesformerna och -frekvensen har ändrats.

FestbordMen igår var vi ett gäng som firade Valborg i Storvreta, hos samma familj som brukade stå värd för just Valborgsfirandet. Lite samma och lite nytt. Knytismat, grill, långbord. Några som rest långt och några som kom gående. Några som inte setts på mycket länge, några som umgås hyfsat ofta, några som träffades för första gången. Samtalet böljade från trams till djupaste allvar, högljutt och lågmält, spontan sång med och för varandra (tack Anna-Lena för repris av Dylansången som du sjöng på min och Magnus vigsel!). Glada skratt och delande av livets sorger och välsignelser. Relationer åt alla möjliga håll och kanter. Till och med en skvätt opera(-ish) på slutet.

Jag var varm i hjärtat när vi en bra bit efter midnatt pulsade i snön(!) mot bilen för hemfärd. Det finns människor i mitt liv som för alltid kommer att ha en plats i hjärtat, antingen för att de funnits i mitt liv väldigt länge, eller för att de hakat tag i mitt inre av någon annan anledning. Människor som betyder mycket för mig, och som jag betyder mycket för, trots att vissa av oss inte ses så ofta. Men när vi ses är det bara att fortsätta allvaret och leken. Och när vi inte ses fysiskt kan vi betyda något för varandra genom mobilspel och dess chattfunktioner. Ett utbyte av tankar och känslor, en daglig kontakt, en närvaro.

När livet förändras får man acceptera att även bra saker förändras. Jag måste ändå få erkänna att jag ibland saknar de regelbundna helgfirandena från förr, saknar det stora, stökiga umgänget med de alltid nya konstellationerna. Desto gladare av gårdagens härliga fest som präglades av igenkännandet och den stämning som jag bara älskar, men med de nya förutsättningarna. Ni vet vilka ni är, vänner, gamla som nya – jag tycker så mycket om er!

Advertisements

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Berörd, Relationer och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s