Bilringar och världsproblem med Brudarna #blogg100 /15


IMG_0552Just hemkommen från en liten roadtripp till Örebro, vi har haft terminsträffen med Brudarna. Våra män tycker att det är dags att byta namn på gruppen nu när vi alla är 50+, men vi är ju 50+ så vi gör väl som vi vill?

I höstas hade vi 10-årsjubileum. Fyra brudar som jobbat på samma arbetsplats, alla relaterade till Svensk kyrkan i utlandet, och som började träffas när en av oss slutade och började jobba i Örebro. Sen har vi setts minst två gånger per år, fredag kväll till lördag mitt på dan, och kryddat träffarna med en och annan utlandsresa. 10-årsjubileet firade vi i Berlin. Vi bodde på Svenska kyrkans gästhem och fick goda tips både från kyrkoherdeparet och volontären (dotter till en av oss).

Våra träffar har ändrat karaktär genom åren. För tio år sedan började vi hurtfriskt med äventyrsbad och/eller thaimassage och drack vin till långt in på småtimmarna – vi blev liksom aldrig trötta och hade hur mycket som helst att prata om. Idag finns lika mycket att prata om, men inte fullt så mycket ork. Nu nickar vi till i soffan (i alla fall jag och Örebrovärdinnan) efter ett par glas, och sänggåendet påbörjas strax efter midnatt. Men vi lagar mat ihop, garvar och gråter, och njuter av en kväll för oss själva med mycket godsaker. Det har varit olika varianter av dieter att ta hänsyn till i omgångar, men även om vi fortfarande klämmer på våra bilringar bryr vi oss inte fullt lika mycket om points eller kolhydrater i matlagningen.

Men vi är inte bara ytliga, vi avhandlar världsproblemen också. Den här gången blev det några ord om Ulf Ekmans konvertering, hungersituationen i världen, biskopsval och andra viktiga saker. Och preliminärt datum för en utlandsresa hösten 2015. För även om barnen är i princip utflugna allihop så är vi ju inte mindre upptagna för det.

Det är ganska viktigt för oss, det här lilla nätverket. För även om vi inte hörs av dagligdags, så finns vi för varandra när ångesten över en extra kallelse till mammografi sätter in, eller när sjukdomar drabbar oss eller våra närstående, eller när det strular på jobbet eller kärvar ihop sig på annat sätt. Vi är inte varandras ”bästisar” men vi finns där. Vi stöttar. Vi tänker på, och ber för, varandra. Det är gott!

...och lång go'frukost morgonen efter! Det gillar vi!

…och lång go’frukost morgonen efter! Det gillar vi!

Ryggbiff med varm potatissallad och basilikaolja, samt chokladfontant till middag...

Ryggbiff med varm potatissallad och basilikaolja, samt chokladfontant till middag…

Annonser

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Relationer. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s