#biskopsriot – en ankdamm


Kära nån. Jag läser och förundras och blir trött och blir eggad och vill fajtas lite och vill bara lägga ner. Vet inte ens var jag ska börja skriva – för när jag kollar diskussionen #biskopsriot på Twitter så finns det SÅ många ändar att dra i att det inte går att skapa nån ordning över huvud taget. Det relativt lilla antal människor som har engagerat sig i diskussionen efter att informatören Jacob Sunnliden i Helsingborg lekte ärkebiskop via Twitter, tycker tydligen att tilltaget har lett till en konstruktiv diskussion om Svenska kyrkans användning av och deltagande i sociala medier. Det tycker inte jag.

Jag har själv deltagit i twitterdiskussionen så mycket jag förmådde under en tur till dalafjällen men det var svårt. Att hashtagga ämnet, adressera och sedan begränsa själva budskapet till det som återstår av de tillåtna 140 tecknen – den konsten behärskar jag bara hjälpligt. Därför väcker jag liv i den här slumrande bloggen, och brer ut mig så mycket jag tycker att jag behöver. Så här tycker jag (och tro det eller ej, det är ändå i kortformat…) – utifrån några punkter som jag har noterat i debatten:

Twitters regler för falska konton.

1 a)Jacob Sunnliden har inte kapat något konto.” Sant. Kontot existerade inte och kunde alltså inte kapas. Men Anders Wejryds namn och ansikte existerar, och bådadera kapades till det nya twitterkontot. Det har jag påpekat några gånger, men likväl tjatas det i bloggar och i tweets om det han INTE har gjort. Enligt Twitters egna regler (se bild) ska det dock framgå i såväl användarnamn som namn och profilbeskrivning att kontot inte är skapat av den person som äger namnet, och så skedde inte i detta fall. Alltså stängdes kontot. Fejkkonton kan vara roliga som parodi eller satir, och det får nog officiella personer stå ut med. men detta gjordes i ett helt annat syfte.
1 b) ”Jacob Sunnliden har i all välmening skapat kontot för att visa hur långt efter Svenska kyrkan ligger i att hantera sociala medier…” (blogginlägg). Ett betydligt bättre sätt att visa välmening hade varit att kontakta oss som jobbar med ärkebiskopen och de övriga biskoparna, påpeka upptäckten att namnen inte fanns registrerade och höra hur vi resonerade kring det. DET hade jag tolkat som omsorg, och jag hade tagit ett sånt påpekande på allvar. I stället har det blivit ett jippo, påhejat av ett relativt litet antal aktiva tweetare, och i värsta fall fortsätter det på Världens Fest i Malmö. Då ska de kapade namnen och de skapade kontona bevars ”överlämnas” under förevändning att de har ”räddats” från mer illasinnade kapare. Men varför ska biskoparna ställa upp på det? Att återfå sina stulna namn, och utmålas som okunniga, ogenomtänkta och hopplöst på efterkälken?
Nej, jag kan inte tolka det som välmening. Det här var ingen osjälvisk räddningsaktion, och måhända var syftet vällovligt man jag förstår inte på vilket sätt detta visar att Svenska kyrkan ligger långt efter i att hantera sociala medier. Hur definierar man då vad/vem kyrkan är? Vi är jättemånga anställda, frivilliga, förtroendevalda inom kyrkan som är aktiva på sociala medier och gör det bra. Vi kan absolut bli bättre, men är måttstocken hur många biskopar som tweetar? Tillåt mig twee… tvivla.
Jag ser inte heller på vilket sätt detta gör att vi blir bättre på sociala medier. Jag ser bara en ankdammsdiskussion på Twitter.

2. Att ingen bevakat Anders Wejryds intressen och registrerat hans namn på Twitter är uppseendeväckande. Ja, det kan man tycka. Eller kanske inte. Ska man verkligen skapa konton som inte används? De tio andra biskopskontona som Sunnliden har ”räddat” (där det inte på något sätt syns att biskoparna inte själva har skapat kontona) har också fått följare – ska man verkligen skapa en förväntan som inte uppfylls? Och hur ska ärkebiskopens konto i så fall registreras? Det finns så många olika sätt att skriva namnet och funktionen, om man nu ska helgardera sig, och hur det än är så har räddningsaktionen inte hindrat att fler Wejryd/ärkebiskops-varianter nu finns på Twitter. (Lite rolig är allt kollegans fråga: Ska man regga biskopskonton på dejtingsajterna också då, för säkerhets skull?)

3.Alla biskopar behöver inte twittra”. Tack, Kyrkans Tidning! Äntligen ett debattinlägg som lyfter att det måste vara frivilligt att delta i sociala medier om det ska bli bra. Att man måste ägna så pass mycket tid åt att hänga med i vad som skrivs, att det i så fall måste prioriteras – och den prioriteringen kan ingen annan göra. Själv måste jag i mitt jobb prioritera Twitter ibland, men hur jag än försöker blir jag bara stressad av alla lösa trådar, allt jag vill skriva (men till vem och hur?), och innan jag tänkt klart har nån annan gjort det mycket bättre. För mig personligen passar Facebook mycket bättre. Allt passar inte alla. Jag tycker vi ska vara glada att två biskopar tweetar, och på ett konstruktivt sätt försöka få fler att göra det – men som i allt annat kommunikationsarbete måste det vara viktigare att tänka ut VAD och HUR vi ska kommunicera, än att vissa ska göra det i en viss kanal bara för ATT, liksom.

Nån har tweetat om ”humor” i sammanhanget. Jag älskar ett gott skratt, och uppskattar ofta satir och parodi. Jag önskar att detta hade varit det, för då hade jag kunnat skratta. I stället blir jag lite mörkrädd av de storvulna kommentarerna om hur VIKTIGT det är att bara finnas med på Twitter, om så bara med ett luftkonto. Vi måste komma ihåg: Twitter är bara ett kommunikationsverktyg!

Det finns säkert anledning att återkomma. Tyvärr.

Advertisements

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Just nu och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till #biskopsriot – en ankdamm

  1. Margaretha Almqvist skriver:

    Bravissimo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s