That’s life


Solen skiner ute men det är kallt inomhus på jobbet, var tvungen att gå ut och tanka lite värme. En kopp kaffe och en kort promenad senare är jag redo att klara resten av arbetsdagen. Huvudet är tungt idag.

Kanske är det baksmälla efter några dagars intensiva känslor – från attentaten i Norge, där jag gick igång med arbetsmässig effektivitet samtidigt som mitt privata jag sörjde som alla andra, till bror Michaels finstämda vigsel med sin Pia på Arlanda en helt vanlig sommartisdag. Berörande på alla sätt.

Sorg och glädje, tillsammans och var för sig. Jag tror det är det som kallas livet.

Tänkvärt:
TV4 Nyhetsmorgon 23 julibiskop Eva Brunne och Mona Sahlin efter Norgeattentaten
Norska kyrkans webbplats ”Messe for sorg og håp”.

Annonser

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Berörd, Just nu. Bokmärk permalänken.

En kommentar till That’s life

  1. Margaretha skriver:

    Sorgen och glädjen de vandra tillsammans..
    så är det ju i livet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s