Människor ger varandra mening


De samtalade om mening(en) med livet igår kväll, Kattis Ahlström och Tomas Sjödin i underfundig ledning av Magnus Sundell, med inspel i ord och ton från Irma Schultz Keller. Kattis pratade om sin bild av Gud, illustrerad av Alfons Åbergs låtsaskompis Mållgan som är lite vag i konturerna, och berättade att hon hade helt enkelt bestämt sig för att det finns en mening med livet. Jag gillade det hon sa, men allra mest gillade jag hennes uppfattning om mötet med människor: ”Människor ger varandra mening, det måste vara så”, sa hon.

Och visst fick hon medhåll (det går ju inte att säga emot, eller hur?) av pastorn och författaren Tomas Sjödin som ofta möter människor i slutskedet av deras liv. Då pratar alla om samma saker, berättade han, nämigen om hur hela livet handlat om relationer på ett eller annat sätt.

Men det går ju inte att hitta mening i allt som händer i livet, tänkte jag och vips var de inne på det ämnet också. Tomas Sjödin har förlorat två söner i en allvarlig sjukdom, och kunde citera klämkäcka trosvissa ”trösteord” om att ”Gud har en mening med allt som händer”.

Men just när det meningslösa händer, är det per definition inte sant, sa Tomas. Jag nickade, det kan det ju inte vara. Livets mest hoppfulla tanke, fortsatte han, är att ur det mest meningslösa kan det längre fram uppstå något som bidrar till att göra livet meningsfullt. Det känns oändligt mycket mer trösterikt än att Gud skulle ha en mening med ett barns död, en tsunami med tusentals offer, en svältkatastrof…

Och då blir också Tomas bild av Gud som ett gammalt intrampat furugolv, nånting att falla tillbaka på, något som tar emot, också en uppmuntrande tanke. Gud är så mycket mer än någon att sträcka sig upp efter. Say no more…

Jo, förresten. Irma avslutade med att sjunga ”När jag vilar och väntar” som fick mig att sväva bort i ett moln av välmående. Den är ”ännu ej utgiven” enligt sms-besked från samtalsledaren. Ge ut den, Irma! Jag vill höra den igen.

Annonser

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Berörd, Möten. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Människor ger varandra mening

  1. Margaretha skriver:

    Jag hoppas – läser detta..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s