Lite, lite synd om


Vaknade och somnade om, vaknade, åt sängfrukost nr 1 (fil) läste DN och UNT, somnade om, vaknade, åt sängfrukost nr 2 (macka + juice) och somnade som en gris igen. Är inte riktigt kry.

Men en promenix blev det, på bryggan längs ån, och lite matinköp på Willys. Sen däckade kroppen. Det har varit soffan och tv:n för hela slanten, huvudvärk och orkeslös.

Ibland känns det ok att tycka lite, lite synd om sej själv – men jag har det ju bra som bor fint och har allt jag behöver. Jag vet det.

Advertisements

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Just nu. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s