Äntligen


Så kom den till sist – snön. Och ligger kvar. Äntligen kunde jag ta fram min vintervita dunjacka, och skratta åt kylan. Det knarrar under fötterna (ja, ibland halkar fötterna också…) och jag är varmare med min täck-kjol än utan, och blir kanonvarm inne i butikerna men vad gör det, för snart är det jul och jag gillar att handla julklappar och få varma rosor på kinderna.

Nu är julkorten klara! Postas en dag för sent, men det brukar gå bra ändå.

Annonser

Om Ewa

Ju äldre jag blir desto mer fascinerad blir jag av möten. Inte sammanträden, utan de stunder i livet när jag verkligen möter någon - i en blick, i ett samförstånd, i en åsikt, en insikt, en aha-upplevelse. En bebis genomträngande, avslöjande blick, min hundkompis Mira som förstår när jag mår dåligt, bästa vännen L som skickar ett sms just i den stund jag behöver det som mest. Sånt vill jag skriva om!
Det här inlägget postades i Just nu. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s